Sitter och pustar ut efter ett intensivt röjningsarbete i trädgården. Mängder av grenar, löv och mycke annat skall snart iväg till tippen. Det är skönt att rensa. Det blir luftigare och lättare att röra sig på ägorna. På samma sätt är det med den inre människan. Lite nu och då får vi ta fram redskapen och röja upp. Ibland får saker växa obehindrat och efter ett tag tar de allt för stor plats och hindrar växt för det som egentligen skall växa i våra liv. Och konsekvensen blir till sist orörlighet och stagnation.
Frälsningen är ett pågående verk. Det krävs arbete, och Paulus uppmanar de troende i Fillippi att arbeta med fruktan och bävan på sin frälsning. (Fil 2:12). Ingen kan arbeta sig till den frälsning som innebär att gå från mörker till ljus. Den är ett verk av Anden och sker av nåd. Men vad Paulus talar om är det pågående frälsningsverk där vi, genom vår vilja, ger Gud access att fortsätta arbeta i oss och genom oss. Det arbetet är vi i allra högsta grad delaktiga i och ibland krävs det lite röjningsarbete. Attityder, tankebyggnader och vanor som inte gangnar till det goda som Gud vill får röjas ut så Guds kraft och härlighet kan bli ännu mer synlig genom oss.
Önskar dig en god måndag.