tisdag, september 02, 2008

Att gå vidare.

Alla möter vi saker i livet, av större eller mindre karaktär som påverkar oss negativt. Iband blir dosen av motgång och besvikelse allt för stor och vi såras och tufsas till rejält. Vi tror att det är kört och att livet inte kommer att bli som det en gång var. Men många gånger så misstar vi oss mitt i stormen, just för att vi resonerar och kalkylerar i stormen.

Om vi allt för länge håller fast vi de stormar vi upplevt så är risken att vi fastnar. Fast stormen dragit förbi på utsidan så är vi fortfarande mitt i den på insidan. Istället för att identifiera oss med livet efter stormen blir vi allt för identifierade med det som hände i stormen, och vi tappar perspektiven.

Jag vill tro, att för Gud är allting möjligt. Jag vill tro, att Anden från Gud är den kraft som gör i oss och med oss, det vi inte själva klarar av. Jag vill tro, att för den som älskar Gud så samverkar allt till det bästa.

Oavsett storm, så finns det ett efter. Hela bibeln är fylld av exempel som för vår skull visar på att det går att gå vidare oavsett vad vi upplevt och varit med om. Kristendom handlar om uppståndelse och liv. Om nya möjligheter och tider. Långfredagen har sin plats och tid, men påskdagen vittnar om att oavsett vad som hänt, så kan något nytt börja leva och ta form.