Kyrkohistoria.

Det är fescinerande att läsa och höra om allt det som skett bakåt genom historien fram till våra dagar. Strider, heta diskussioner, splittringar, framåtanda, tillbakagång, ja listan kan göras lång på allt som hänt på den kyrkliga scenen sedan det första århundradet. Att vi kommit såhär långt är ett mirakel!

Men Gud har verkat genom historien, det är viktigt att se, komma ihåg och inte undervärdera. Nutidsmänniskan riskerar att kanske bli allt för "nuorienterad" så att hon därmed glömmer, föraktar eller undervärderar historien. Historielöshet tror jag inte gagnar kyrkan. Tvärtom behöver vi få se att vi är insatta i nåt så stort som Gud gjort, gör och kommer att göra den dag vi inte finns här längre. Vi är inte det nya Gud gör, bara en fortsättning av det. Dom som varit före oss har inte haft helt rätt i allt de gjort, men Gud har använt det för sina syften, likaväl som vi inte kan säga att det vi gör och är med om idag är 100% rätt.

Vi är där vi är, på grund av andra. Antingen kan vi då skylla på dom, raljera över dom eller så kan vi tacka Gud för dom, trots allt. Vårt ansvar nu, är att i vår tid göra det Gud kallar oss som kyrka att göra, ledda av Anden och beklädda med en tro som får sitt uttryck i kärlek. Att ge vidare, tradition, det som vi en gång fick ta emot. En levande tro genom levande människor!