Tog tåget upp som vanligt igår till Stockholm. För någon dag sedan läste jag i tidningen att X 2000 tågen är mer punktliga nu än tidigare, och faktiskt så stämde det den här gången så när som på 10 minuter...
Satt i tyst avdelning och vid samma bord fick jag sällskap av ett trevligt äldre par. Vi sa inte så många ord till varandra under resans gång, mer än lite artighetsfraser och en kommentar när vi passerade "Pillans" slalombacke utanför Norrköping.
När vi skiljs åt i Stockholm säger mannen; - "tack så mycket för trevligt resesällskap och ha en riktigt god helg". Trots att vi knappt sagt något till varandra så var känslan att vi hade en god tur tillsammans. Vad den här mannen sa igår var att det är inte alltid mängden ord som avgör hur trevligt det kan bli. Många gånger verkar det räcka med ett leende eller vänlig blick för att trevligheten skall infinna sig, till och med i en tyst avdelning mellan Hässleholm och Stockholm.
"Ett leende sker i ett ögonblick, men minnet av det kan finnas kvar en livstid"
- Greta Garbo