Tionde.

Det finns många tankar och åsikter angående tiondegivande. Är det en gammal och förlegad bibelsyn, talar egentligen NT om detta eller är vi så befriade genom nåden att vi inte behöver leva under lagen om tionde?

Jag vill inte gå in på alla teologiska krumbukter i detta mer än att kort och enkelt säga att jag tror på välsignelsen att ge tionde, utöver övrigt givande. Jag satt i förrgår i ett samtal med en ung person som har utmaningar på det personliga planet när det gäller ekonomi. Personen i fråga hade under långt tid, visade det sig, inte prioriterat att ge tionde. Övertygelsen hade funnits där hela tiden, men av många anledningar så hade inte tanke och handling gått hand i hand.

För ett tag sedan beslutade sig den här personen för att på nytt ge tionde. Och nu berättade personen i fråga om vad som hade hänt av ekonomisk välsignelse och andra under, den senaste tiden. Vi tror båda två att det har att göra med förnyad prioritering av tiondegivandet.

Givetvis så handlar det inte om en tro där man stoppar in pengar en dag och per automatik så strömmar det ut stora summor nästa dag. Men här ligger en princip som jag tror inte bara skall nonchaleras. Guds ord ger oss vägledning till välsignelse och framgång på livets alla områden, speciellt när det gäller ekonomi. Att våga ge, fast man rent logiskt kan se att det inte går ihop tror jag är en väg som leder till välsignelse, även om det är "scary".

Gud blir aldrig någon något skyldig. När vi ger i tro, blir vi välsignade tillbaka. Min väns liv visar på att det stämmer.

För full tionde till förrådshuset, så att i mitt hus finns mat, och pröva så hurdan jag sedan blir, säger Herren Sebaot. Förvisso skall jag då öppna himmelens fönster över er och utgjuta över er riklig välsignelse. - Malaki 3:10

* Under helgen kommer jag inte att blogga. Befinner mig på församlingsläger, men återkommer igen på måndag.